"Bara en hund" finns det människor som säger. Att säga "bara" om en varelse som kommit mig så nära, om en svans som går som en propeller av glädje över att höra min röst, om en nos som förtroligt sticks i min hand, om två ögon som rymmer världar av tillit och tillgivenhet.

En kall nos. Ett par fuktiga ögon. En varm blick. En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned. Öron som försöker uppfatta och förstå...Det är min hund (mitt allt), det är inte "bara" en hund.